Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 november, 2008

Alldeles nyss ploppade ett msn-fönster upp där det stod:
– Hej Ann. Bor du fortfarande kvar i Göteborg?

Jag kände mig snabbt förvirrad, för jag har aldrig bott i Göteborg. Men när jag tittade på namnet bakom meddelandet så kom en sådan där varm känsla över mig. Ni vet sådana där känslor man kan få när man hör ett namn eller ser en person som man inte träffat på länge men som man vet att man tycker så mycket om. En sådan känsla.

Samtidigt dök vaga minnen upp om en glad, öppenhjärtlig och mysig tjej som var lite äldre än mig och som jag hyste stor respekt för. Hon var liksom inte en blyg person men ändå inte en tjej som måste höras och synas. Hon var smart och vettig och jag kände att jag såg upp till henne.
Jag minns att hon hade brunt, kort hår och använde glasögon ibland. Att hon nästan alltid log och hade ett gott skratt. Att hon hade en pojkvän och att de flyttade från Sundsvall. Hon var några år äldre än mig också. Vi träffades inte så ofta får jag för mig, men när vi väl träffades så kunde vi prata hur länge som helst.

Nu har jag ett problem. Alla dessa minnen är bara svaga förnimmande känslor. Jag berättade vad jag minns och hon bekräftade allt. Allt stämde! Ålder, bostad etc. etc. Sedan sa hon något som jag kände var att sätta huvudet på spiken:
Jag: – Kände du henne väl?
Hon: – Hon var en bekant men vi var båda öppna så det kändes som vi kände varandra väl.

Precis när jag hittat en gammal mejladress i min kontaktlista på min gamla mejl till någon med exakt samma namn, försvann hon från msn. Jag vet inte varför. Kan hon ha blivit förolämpad för att jag inte kom ihåg vem hon var?  Det vore nämligen såå synd om det är så för jag är kanske en av de sämsta människorna i världen när det kommer till namn. Och samtidigt så har jag de här fantastiska känslorna om att detta var en människa jag tyckte väldigt mycket om så jag kommer inte ihåg för att jag inte brydde mig utan bra för att jag är så dålig på sådant här. Och jag skulle ju så gärna vilja att hon berättar var vi träffades och att vi kan hålla kontakten, om det är hon!

Så därför hoppas jag att du läser mitt inlägg, som jag inser låter lite som ett kärleksbrev och kan få dig att lägga benen på ryggen och springa, men så är det inte. Jag kan säga som min mamma sa när jag ringde henne och frågade om hon kom ihåg dig:

– Du känner ju så många och har träffat så många. Det faller snart på plats.

Det sistnämnda tror jag inte händer utan hjälp men faktum är att jag har flyttat runt så mycket att jag glömt hälften av alla härliga människor jag träffat. Eller rättare sagt, glömt namn, ansikten och specifika saker som hur och var jag mötte dem. Men känslorna av de där fantastiska människorna som utmärkte sig sitter djupt rotade, som du märker. De kommer likson till ytan som härliga barndomsminnen när jag blir påmind. Och nu när jag inte far runt så mycket längre så vill jag så gärna hitta alla de där fantastiska människorna igen och hålla kontakten.

Hoppas du hör av dig igen!

Read Full Post »

Jag sitter framför tv:n en fredagkväll och väntar på att det skall dyka upp något roligt att se på. Någonting som Killinggängets I manegen med Glenn Killing, Nile City eller Percy Tårar. Men det enda som dyker upp är tv4:ans David Hallenius och Peter Magnusson i ytterligare en av deras hemska försök att vara roliga. Jag tittade lite på ”Fredag hela veckan” i fredags och ärligt talat så är en del saker helt okej. Problemet är bara att de som skall genomföra sketcherna förstör materialet. Varför måste ni vara så förbannat överdrivna? Litar ni inte på materialet? Är ni rädda att ni är så jäkla dåliga att ni inte ens kan ro hem några skratt när ni har ett färdigskrivet roligt manus?
Och vad är det med alla de här tv-serieparodierna? Är det det enda som går att skämta om? För 90 procent av programmets sketcher går ju ut på att göra narr av tv. Har ni inget annat liv eller? Det finns ju politiker, nyheter, händelser i världen utanför tv! Och mycket av det är roligt utan att ni ens kommer att behöva skriva om det! Jag menar, alldeles nyss blev Gud stämd… och reklamen från Läkemedelsverket är KO-anmäld för att folk trodde på Crime medecine och ringde till Läkemedelsverket och varnade för detta oseriösa företag. Folk är ju hur roliga som helst!
Det är tur att de har dumpat den där bruden som var med dem förut! Gått från trio till par. För hon var verkligen inte rolig. Det är ju visserligen inte David och Peter heller men jag klarar inte av tre som tror att de är roliga. 

Och femman har ju inget bättre att erbjuda. Filip och Fredrik. Har man inte tröttnat på deras nedlåtande ton och nödräddningar med kiss, bajs, kuk, knulla, fitta och så vidare. För så fort de inte får till det så trycker de bara in något av de här orden. Fy fan va tråkigt det är med svensk tv-komedi i dag.

Annat var det på Killinggängets tid. De visste hur man roade! Bra manus som man kan skratta läppen av sig åt, utan att skådisarna går på överdos av GHB.

Vi har ju några riktigt duktiga komiker. Varför syns inte de mer i tv? Bort med skräpet och in med Betner, Bartra, Schyffert, ROBERT Gustavsson, Rheborg och några av de där killarna man bara får se som uppvärmare. Kan inte ni slå er ihop och göra lite bra underhållning?! Ta er bort från långkörare som Parlamentet nu, det är dags. Med något nytt! Ta med Mörnbäck också. Han är ju grym! 
Satt hos mamma och pappa för ett tag sedan och de såg på Bingolotto. Lasse Berghagen var gäst och in på scen kommer Jörgen Mörnbäck och gör en helt hysteriskt rolig tolkning och immitation av Berghagen. På bara de korta minuterna gjorde Mörnbäck själv Bingolotto till ett mer sevärt program än Fredag hela veckan och Filip och Fredriks för närvarande sändande program. Vilket i ordningen det nu är. 

Nu snackar jag underhållning i stil med Saturday Night Live. Konceptet finns ju klart och ni är ju ett otroligt roligt gäng så nog borde ni klara av det! Sketcher varvat med musik och roliga gäster. 

Just nu är massmejlen mer tillfredsställande än tv-komiken! Nej, tills ni hittar på något kul och faktiskt nyttjar landets roliga komiker kommer jag i alla fall att se klipp från Killinggänget på youtube om och om igen. För det är till och med roligare att se de klippen, där jag vet poängen och jag har sett dem hundra gånger om, än att se skräpet på fyran och femman.

Till er som håller med mig har jag infogat lite minnesvärda klipp:

Read Full Post »