Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘musik’

Den här veckan tänkte jag fortsätta spinna vidare på barndomstemat jag skapat och lista nostalgi från svunna tider. Jag skall dela upp denna vandring i två och börja där knubbiga ben böjde sig på skötbordet fram till året innan tonårskänslorna satte in.

Musik från barndomen:

1. Rock-Olga – Varmkorv Boggie

2. Cliff Richard – Living Doll

3. Siw Malmkvist – Tunna skivor

4.  Twisted Sister – We’re Not Gonna Take it

5. Siw Malmkvist – Mamma är lik sin mamma

Barnfilm från förr. 

1. Den vita stenen

2. Sandybell

3. Bröderna Lejonhjärta

4. Mästerdetektiven Kalle Blomkvist (Röda vita rosen)

5. Rainbow Bright

BONUSFILM: Rai Grottpojken

Jag bjuder också på en bonuslista med några av de bästa barnböckerna jag läste som liten:

1. Katitzi

2. Det susar i säven

3. Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen

4. Folk och rövare i Kamomilla stad

5. Paddington

Den vita stenen

Sandybell

Bröderna Lejonhjärta

Mästerdetektiven Kalle Blomkvist  (Röda vita rosen)
 

Rainbow Bright

Rai – grottpojken

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Read Full Post »

I dag kör vi en söndagslista med julinspiration – så här på första advent.
När det kommer till musiken var det inte helt lätt att hitta rätt versioner, så i vissa fall handlar det mer om låten i sig än om artistens framförande.

1. Fairytale of New York (Absolut The Pogues feat. Kirsty MacColl!!!)

2. Mer jul (Adolphson & Falk)

3. Hark The Heralds Angels (Bäst i carols-version, KÖR!)

4. Pie Jesus

5. Oh Holy night – Tracy Chapman (Här handlar det absolut om sångaren dock! Det finns bättre låtar med få sångare som är så bra !)

Filmer:

1. En julsaga (Scrooge)

2. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

3. Nightmare before christmas

4. Bad santa

5. Ogifta par

(En scen)

(Hittade ingen trailer för ogifta par så det kommer en scen istället !)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

I dag är det enkelt. Här är listan över filmer och låtar som gör ont. ONT ända in i själen. Som ett slag i magen och du tappar all luft. Du får kippa länge för att komma tillbaka.

1. Nine Inch Nails – Hurt

2. Audioslave – Wide Awake

3. Bruce Springsteen – Born in the U.S.A.

4. Bruce Springsteen – American Land

5. Papa Roach – Getting Away With Murder

 

1. Irreversible

2. Guds stad

3. Tropa de Elite

4. Kids

5. Requiem for a dream

Bonus: Boys don´t cry

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Jag var kanske tio år när jag brukade sitta på golvet i min systers rum och fingra på alla LP- och cd-skivor. I samlingen fanns Kiss, Prince, Twisted Sister och ZZ-top. Det fanns också Diana Ross och så småningom Inner Circel. På hennes stereo spelade jag in otaliga blandband som jag gav skolbusschauffören när han stannade vid min hållplats. Bandet spelades för alla mina skolkamraters underhållning hela den två och en halv mil långa resvägen till skolan.

Hon brukade också spela in videoband med musikvideos. Jag kommer inte ihåg vad listan hette, men jag minns väl den permanentade tjejen med de glänsande bruna strumpbyxorna, den svart- och grönrandiga jumpern som gick ner till knäna, benvärmarna och den tjocka kajalen runt hennes ögon. Hon låg på sidan och presenterade listan för mig, som satt fastklistrad framför tv:n och väntade på ZZ-tops grodvideo. 

Jag var tolv år när jag fick min första boombox i födelsedagspresent. Till den fick jag ett presentkort att köpa cd-skivor för i en av Sundsvalls skivbutiker. Det var butiken som låg vid hörnet där Lindex ligger i dag. För 200 kronor fick jag 4-non-blonds först (och enda?) skiva, Madonnas Rain, Wet Wet Wet samt fyra samlingsskivor med The best of the 60´s. Det ni!
Min boombox följde med på samtliga husvagnssemestrar och när mina föräldrar envisades med att spela samma dansbandsmusik som jag fått genomlida de tolv åren innan så slog jag på min nya rapskiva. Hela bilen dunkade och konstigt nog lät mina föräldrar mig hållas.

Jag hade också den dåliga smaken att lyssna till Mariah Careys låt Can´t live without you, om och om och om igen en hel dag när jag var olyckligt kär.

Många och långa nätter har jag suttit på sängkanten och lyssnat till alla typer av musik tillsamman med min granne Jonny. Till cd-skivor har vi sedan försökt ta ut låtarna själva på gitarren. Och musiken har varit ett ständigt samtalsämne under min uppväxt.

Än i dag betyder musik otroligt mycket. Det kanske inte är en del av mitt liv, på samma sätt som det var förr, men musiken är en viktig stämningssättare. Den kan inte bara få mig på bättre humör och sätta tonen för hela dagen, den kan också framkalla otaliga minnen som jag inte visste att jag hade. 

Jag minns hur jag stod med händerna i skivställen på Skivbutiken i Sundsvall, precis som ett barn står med händerna i godislådan, när jag fått mitt barnbidrag i handen. Ett helt gäng drog vi till stan och gjorde en butik – nämligen skivbutiken. Där lyssnade vi, tittade vi och samtalade vi precis det vår vardag bestod som mest utav – nämligen musik. Musik var livet, och är det till viss de även i dag.

När det handlar om musik så finns det bra alternativa vägar att gå idag. Använd iTunes eller Spotify! Jag har svårt att förstå varför man skall behöva ladda ner musik på olaglig väg i dag.
Men när det kommer till film och serier så finns det inte alls samma möjligheter. Så här frågar jag mig om det är det onödiga biomonopolet, tv-kanalernas samt tv-seriernas skapares otillgänglighet eller de sjukt onödigt höga priserna som skapar behovet av olagliga vägar. Kanske är det här man bör se över mallarna, istället för att skapa en lag som gör behovet ännu större.

Och jag är ledsen apple och iTunes, men om er framtida lansering av film- och tv-serietjänster i Sverige innebär upp till 300 kronor per film, då är inte ni heller framtiden här.

Kultur bör vara tillgängligt för alla. Inte bara de som har råd eller de som har fysiska möjligheter att ta sig iväg till en biograf. Varför är politikerna inte mer fokuserade på att göra kulturen tillgänglig och fri istället för att försöka göra den till en statustillgång? Kultur är soulfood. Vi behöver det! Era samhällsmedborgare behöver det!

Jonas Almquist berättar om varför staten inte vill hjälpa upphovsrättsmännen, varför staten stjälper musikerna och varför de inte kommer att tjäna en spänn mer om IPRED blir verklighet.

100 musiker, kreatörer och artister säger stopp, de vill inte användas som propagandaskäl för IPRED. Framtida sjärnor ser framtiden i fildelningen.

Madeleine Sjöstedt (fp) ser också hon fildelning i framtiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Dagen till ära listar jag fem av Tracy Chapmans bästa låtar. Jag skall nämligen få äran att lyssna till denna fantastiska musiker i kväll på Cirkus. Då hon tyvärr finns i en mycket begränsad form på Spotify blir det en hel del youtube i dag. Då kör vi!

1. Talking about a revolution

2. Telling Stories

3. Fast car

4. Baby can I hold you

5. Change

Bonuslåt: Crossroads

I dag blir det en filmlista som handlar om förväntningar. Fem filmer jag ser fram emot!

1. The Curious Case of Benjamin Button
Starring: Brad Pitt, Cate Blanchett, Tilda Swinton, Taraji P. Henson, Jason Flemyng, Elias Koteas, Julia Ormond 

2. Australia
Regissör: Baz Luhrman, Starring: Nicole Kidman och Hugh Jackman.  

3. The visitor
Starring: Richard Jenkins, Hiam Abass, Haaz Sleiman, Danai Gurira. 

4. The brothers Bloom
Written and directed by Rian Johnson and stars Mark RuffaloAdrien BrodyRachel WeiszZachary GordonNora Zehetner and Rinko Kikuchi

5. Wasington
”The final film in Lars von Trier‘s third trilogy series entitled ”USA – Land of Opportunities”. Eftersom det inte finns någon preview eller trailer här så ger jag er länkar till de två föregående filmerna, Dogville och Manderlay, som är helt fantastiska!!! 

Musik via youtube:

1. Talking about a revolution

2. Telling stories
 

3. Fast car

4. Baby can I hold you

5. Change
 

Bonuslåten: Crossroad

 

Trailers:

1. The Curious Case of Benjamin Button

2. Australia

3. The visitor
 

4. The brothers Bloom 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

Uppdatering:
Jag skall förtydliga min ståndpunkt i IPRED-frågan genom att försöka förtydliga skillnaden mellan att vara för eller emot fildelning eller att vara för eller emot IPRED. För denna koppling verkar inte vara solklar för alla. Förhoppningsvis kan vi genom förtydliganden renodla denna debatt lite mer.

Jag blir nämligen förvånad över att inlägg om IPRED-lagen så ofta verkar handlar om hurvida fildelning är okej eller inte. Det är ju där diskussionen tagit fel vändning. IPRED handlar ju snarare om att man vill ge privata aktörer befogenheter som inte ens polisen har. Och att man på detta sätt kränker den personliga integriteten och att det sker mycket tvivelaktigt om man ställer det i förhållande till brottet som begåtts.
Det är ju en fråga om rättssäkerhet eller inte!
Att sedan kulturarbetare blivit så pass desperata att de är villiga att riskera personlig integritet samt rättssäkerheten för att få sina pengar är mycket förvånande och mycket uppseendeväckande – faktiskt! Och i detta fal måste jag påstå att det är kulturarbetare som blivit rabiata först och inte skyr några medel i sin kamp om copyright.
Tänk om deras krafter samlats för samma lag när det handlat om nätpedofiler eller något liknande brott till storleken istället.
Varför skall kulturen få möjligheter som inte ens polisen har för att lösa betydligt grövre brott?

_________________________________________________________________
Jag vet, jag vet. Jag är inte den första och knappast den sista som utnyttjar kopplingen mellan de båda orden ovan. Men lika lite som jag kunde låta bli att skriva om IPRED så kunde jag låta bli att dra den ordvitsen.

Faktum är att jag inte skriver speciellt mycket om fildelning på den här bloggen. Trots den mediastorm som aldrig verkar avta i ämnet, speciellt på bloggar runt om i c-space, och på många bloggar jag läser.
Varför har jag då inte gjort det? Tja, kanske för att jag inte är tillräckligt insatt. Kanske för att jag är rädd för att hyckla? Kanske för att det skrivs så mycket ändå…. eller helt enkelt för att jag inte riktigt vet vad jag tycker…

För mig, liksom så många andra de senaste dagarna konstaterat, är det en självklarhet att fildelning på en nivå är fel. I alla fall olaglig fildelning. Att sprida någon annans hårt framarbetade material för att slippa betala för det, tja, jag kan aldrig få det till okej! Och jag är av tron att om vi inte börjar betala för oss så kommer vi få ännu sämre kvalité på filmer och musikutbudet kommer att krympa. Och inte alls är jag för det faktum att artister och filmstjärnor, författare och komiker med fler riskerar bli mer och mer beroende av stora företag för att kunna försörja sig. Usch, blotta tanken på det beroendet får mig att dallra.
Men samtidigt så har fildelarna en poäng att vi som konsumenter i istället har det beroendet vänt mot oss. Varför skall bara stora bioföretag ha möjligheten att visa ny film? Och visst finns det en poäng i att man skulle vilja få chans att se innan man betalar. För inte har vi makten att kräva tillbaka pengar om vi tyckte filmen sög, eller om cd-fodralets plomb sprättats för att bli provlyssnad.
Ja, det är helt enkelt en komplicerad fråga.

Men nu, när det handlar om IPRED, är diskussionen av en helt annan kaliber. Då handlar det helt plötsligt om att bryta mot rättssäkerheten för ett mycket litet brott. För visst är brottet litet om man ser till den enskilda personen som kan komma att dömas. Det enda denna person gjort är att kopiera material. Personen i fråga har alltså inte ens snott något.

Nej, nu börjar till och med jag bli förbannad!

Men precis som innan så är det så många innan mig som sagt detta så mycket bättre. Så istället för att skriva en lååååång posting om vad jag tycker skall jag lämna över er till två personer som vet vad de snackar om. Och så skall jag också länka till DN och motpolerna till fildelningen i objektivistisk anda.
Fast jag kan inte låta bli att undra över hur många av de som signerat debattinlägget på DN som är riktiga hycklare?! Det lär vi nog aldrig få veta….om inte lagen går i lås det vill säga. Då tycker jag att alla fildelare skall gå ihop och begära ut ip-adressers aktivitet som tillhör de undertecknade i debattartikeln. Det vore kul! Om det går att göra det åt det hållet…(det gör det nog inte, men det är en rolig tanke!) 

Vad är fildelning? Egentligen? Henrik Alexandersson säger som det är, som vanligt!

Kulturarbetare tjänar på att fildelas Opassande har gjort en helt fantastisk genomgång av vilka, som skrivit under debattartikeln i DN, som faktiskt fildelas. Fantastisk sarkasm. Bättre är svårt att hitta!

Debattartikeln i DN

Läs även andra bloggares åsikter om , , , k

Read Full Post »

Dags för söndagslistan, de fem bästa låtarna samt de fem bästa filmerna i någon genre. I dag är det min sambo som får gästskriva och stå för listmakandet på musiksidan. Nu kör vi.

Fem av de bästa och mest fantastiska låtarna han lyssnar på just nu:

1. Arcade Fire – Intervention

2. B.R.M.C. – Ain’t No Easy Way

3. Bruce Springsteen – Radio Nowhere

4. Eddie Vedder – Society (Not in Spotify stock, men jag bjuder på en youtubevideo i slutet!)

5. Röyksopp – What Else Is There ?

Eddie Vedder´s låt här:

Och så till fimerna, som jag själv listar även i dag. Vi kör en ”de fem filmerna som bäst speglar fruktansvärda sanningar om vår väld”.

1. Irriversible

2. Matrubhoomi: A Nation Without Women (Ett land utan kvinnor)

3. Lilja forever

4. Bulley

5. American History X

No. ono

No. 2

No. 3

No. 4
 

No. 5

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Older Posts »