Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘politiker’

Det tråkiga med IPRED-debatten är, som jag för länge sedan påpekat och många med mig sagt, att det diskuteras fildelningens varande eller icke varande istället för sakfrågan (och för den delenljuger de folk rakt upp i ansiktet också). Allt under rubriken IPRED dock. Minst sagt är det missledande.

Irriterande är det att IPRED:s förespråkare vägrar bemöta alla sakliga och välformulerade försök till att debattera det som debatten egentligen borde handla om. Minst sagt förbluffande är det att förespråkarna verkar komma undan med sina låga slag, hur mycket deras motståndare än protesterar. För fortfarande är det förvånansvärt många, intelligenta, välutbildade och högt uppsatta personer, som får ta plats i media med diskussioner om fildelning under rubriken IPRED. 

Just nu förs ingen debatt. Det förs två olika diskussioner, direkt vid sidan av varandra. En diskussion består av IPRED-motståndare som skulle vilja debattera vad en lag som denna skulle kunna innebära och vad den egentligen står för, men tvingas diskutera vad oppositionssidan har för sakfel i sina diskussioner och vad debatten egentligen egentligen borde handla om. Samtidigt för IPRED-förespråkare en diskussion under missledande rubrik om hurvida fildelningen är moraliskt riktigt eller ej och om upphovsrättslagen skall få vara kvar eller inte. Detta börjar bli extremt tröttsamt och otroligt frustrerande.

För att tolka antalet inlägg om vad sakfrågan bör handla om så skulle man kunna säga att vi IPRED-motståndare står på knä och ber er andra att ta debatten med oss om det vi försöker lyfta fram. Vi bönar och ber om att få sluta slå huvudet i väggen och få ett riktigt svar på de frågor vi ställer. Inga typiska politikersvar där man undviker frågan för att slippa avslöja att man redan vet att man har fel och är ute på djupt vatten.

Det är fegt att ducka och ignorera bara för att det är uppenbart att argumenten kommer ta slut så fort ni vågar bemöta kritiken som kommer. Ändå låtsas ni som att ni för en debatt genom att göra detta i dimridåerna.

Hoppas ni på att trötta ut oss genom att vägra ta debatten? Fegt! Och glöm det!

Jag vill verkligen lyfta fram det här fantastiska citatet, från Opassandes debattinlägg om IPRED-debatten i Aftonbladets nätupplaga. Hon har också ledsnat på att få etiketter kastade mot sig; att alla IPRED-föreståndare per automatik blir kallade omoraliska fildelare av förespråkarna till lagen. Helt utan grund för sina antaganden:

Det är ett ohederligt sätt att debattera. Att klistra på motståndarsidan egenskaper och brister de inte innehar för att driva hem en poäng, är inte särskilt moraliskt försvarbart.

Jag vill utmana alla medier att sluta ta in fler grundlösa och osakliga debattinlägg i IPRED-debatten. Jag kan inte förstå att ni bara accepterar sådana grundlösa och substanslösa texter som bara blir dålig utfyllnad. Ni borde i alla fall kunna komplettera med lite seriös journalistik om vad som är direkt felaktigt i texten, för att inte vilseleda läsare som kan luras tro på dessa fega författare. Det är väl det minsta vi kan kräva av utbildade journalister.
Kanske behövs det lite fler skjutjärnsreportrar i yrket igen, som inte bara accepterar undvikande svar och vilseledande propaganda?!

Övrigt i ämnet så fick Per Sundin, Sverigechef för skivbolaget Universial, backa på sina påståenden om vem som kan bli straffad för vad om IPRED genomförs. Backa eller inte, han har i alla fall visat exakt hur rabiata upphovsrättsmaffian egentligen är. De går gärna över lik för att få sina pengar, och då är svensk rättssäkerhet bara ett enbenshopp.

En annan upprörande fråga är godkännandet av Lissabonfördraget, som märkligt nog inte blev en folkomröstning utan istället blev en chans till håltimme för 54 ledamöter. För det var ju bara en av de viktigaste frågorna i Sveriges historia och framtid. 

Hur vi EU-förespråkare ska lyckas lappa ihop medborgarnas förtroende för den demokratiska processen i samband med framtida fördragsändringar får vi fundera på en annan gång.
– SVT opinion 

Den frågan ställer jag mig också!
Remember, remember, den 20 november. Dagen då Sveriges riksdag beslöt sig för att skita i reglerna och skolka från lektionerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Jag var kanske tio år när jag brukade sitta på golvet i min systers rum och fingra på alla LP- och cd-skivor. I samlingen fanns Kiss, Prince, Twisted Sister och ZZ-top. Det fanns också Diana Ross och så småningom Inner Circel. På hennes stereo spelade jag in otaliga blandband som jag gav skolbusschauffören när han stannade vid min hållplats. Bandet spelades för alla mina skolkamraters underhållning hela den två och en halv mil långa resvägen till skolan.

Hon brukade också spela in videoband med musikvideos. Jag kommer inte ihåg vad listan hette, men jag minns väl den permanentade tjejen med de glänsande bruna strumpbyxorna, den svart- och grönrandiga jumpern som gick ner till knäna, benvärmarna och den tjocka kajalen runt hennes ögon. Hon låg på sidan och presenterade listan för mig, som satt fastklistrad framför tv:n och väntade på ZZ-tops grodvideo. 

Jag var tolv år när jag fick min första boombox i födelsedagspresent. Till den fick jag ett presentkort att köpa cd-skivor för i en av Sundsvalls skivbutiker. Det var butiken som låg vid hörnet där Lindex ligger i dag. För 200 kronor fick jag 4-non-blonds först (och enda?) skiva, Madonnas Rain, Wet Wet Wet samt fyra samlingsskivor med The best of the 60´s. Det ni!
Min boombox följde med på samtliga husvagnssemestrar och när mina föräldrar envisades med att spela samma dansbandsmusik som jag fått genomlida de tolv åren innan så slog jag på min nya rapskiva. Hela bilen dunkade och konstigt nog lät mina föräldrar mig hållas.

Jag hade också den dåliga smaken att lyssna till Mariah Careys låt Can´t live without you, om och om och om igen en hel dag när jag var olyckligt kär.

Många och långa nätter har jag suttit på sängkanten och lyssnat till alla typer av musik tillsamman med min granne Jonny. Till cd-skivor har vi sedan försökt ta ut låtarna själva på gitarren. Och musiken har varit ett ständigt samtalsämne under min uppväxt.

Än i dag betyder musik otroligt mycket. Det kanske inte är en del av mitt liv, på samma sätt som det var förr, men musiken är en viktig stämningssättare. Den kan inte bara få mig på bättre humör och sätta tonen för hela dagen, den kan också framkalla otaliga minnen som jag inte visste att jag hade. 

Jag minns hur jag stod med händerna i skivställen på Skivbutiken i Sundsvall, precis som ett barn står med händerna i godislådan, när jag fått mitt barnbidrag i handen. Ett helt gäng drog vi till stan och gjorde en butik – nämligen skivbutiken. Där lyssnade vi, tittade vi och samtalade vi precis det vår vardag bestod som mest utav – nämligen musik. Musik var livet, och är det till viss de även i dag.

När det handlar om musik så finns det bra alternativa vägar att gå idag. Använd iTunes eller Spotify! Jag har svårt att förstå varför man skall behöva ladda ner musik på olaglig väg i dag.
Men när det kommer till film och serier så finns det inte alls samma möjligheter. Så här frågar jag mig om det är det onödiga biomonopolet, tv-kanalernas samt tv-seriernas skapares otillgänglighet eller de sjukt onödigt höga priserna som skapar behovet av olagliga vägar. Kanske är det här man bör se över mallarna, istället för att skapa en lag som gör behovet ännu större.

Och jag är ledsen apple och iTunes, men om er framtida lansering av film- och tv-serietjänster i Sverige innebär upp till 300 kronor per film, då är inte ni heller framtiden här.

Kultur bör vara tillgängligt för alla. Inte bara de som har råd eller de som har fysiska möjligheter att ta sig iväg till en biograf. Varför är politikerna inte mer fokuserade på att göra kulturen tillgänglig och fri istället för att försöka göra den till en statustillgång? Kultur är soulfood. Vi behöver det! Era samhällsmedborgare behöver det!

Jonas Almquist berättar om varför staten inte vill hjälpa upphovsrättsmännen, varför staten stjälper musikerna och varför de inte kommer att tjäna en spänn mer om IPRED blir verklighet.

100 musiker, kreatörer och artister säger stopp, de vill inte användas som propagandaskäl för IPRED. Framtida sjärnor ser framtiden i fildelningen.

Madeleine Sjöstedt (fp) ser också hon fildelning i framtiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Jag kan inte förstå hur det kommer sig att stora politikerpampar kan dra till Kina och sitta och titta på alla de 240  miljarder landet lagt ut på ett kommande OS. Okej, visst, några har gått ut och kritierat landet innan och det är väl alltid något, men ärligt talat är det endast en lämplig flyktplan.

Men det känns som en självklar kritik. Den har höjts, hörts och förbisetts. OS är inte politik och så vidare. Tråkiga undanflykter från maktens män som borde veta att OS är ett ypperligt tillfälle för att ta ståndpunkt. Och inte är vi något bättre. För inte har vi gjort några massiva protester mot spelen eller skrivit tusentals brev till våra svenska politiker och bett dem avstå – krävt att de ska ta ställning. Nej, vi sitter glada i sofforna och hoppas att bli underhållna i en tid framöver när mörkret tar sig in i stugorna i vårt trygga Sverige.

Men jag vill kritisera alla idrottspersonligheter som ställer upp i årets upplaga av OS. Det är ett riktigt fiasko tycker jag. Här har vi de stora idrottsstjärnorna, de som ska vara en sådan bra förebild för våra barn. Bättre förebilder än de där film- och musikstjärnorna som drogar och har sig brukar det ju heta. Idrottshjältar inte så sällan kallade. Kämpar för sitt land, oftast för en ärlig och drogfri tillvaro, sliter de sin väg upp till toppen. Men vad händer när de äntligen får en riktig chans att ta ställning, när de äntligen sitter i ett fantastiskt läge för att vara riktiga hjältar. Då visar de verkligen vad de går för. De åker till ett land där flickebarn dödas varje dag för att de inte är önskade. Där invånarna förföljs av makthavarna för att de inte delar ”elitens” åsikter. Där pressfriheten är ett stort skämt. Visst, många av er har också använt stora ord innan ni åkte till Peking. Men i ett tillfälle där det fanns chans för handling står orden ganska bleka bredvid och tittar på. Nej, årets idrottspris går till alla stora och små OS-stjärnor, våra idrottshjältar, från Sverige och alla andra länder. Årets sportgroda, årets bluff och årets fegispris utdelar jag härmed till er. 

Hoppas ni vinner många fina medaljer, som ni kan sitta och ångra i resten av era liv. Som påminner er om alla liv som förtryckts och aldrig levts för att ni ska kunna åka till OS i Peking 2008 och bli stjärnor. Kämpa hårt ni barnens stjärnor,  i det land där flickebarn många gånger berövas sitt liv, innan de levts.

Read Full Post »

Okej. Efter ett återbesök på Arbetsförmedlingen i dag igen så har jag en hel del saker jag bara måste få skriva av mig. Vi börjar med studenternas moment 22.

En student får inte heller, som ni kanske vet, tjäna hur mycket pengar som helst under terminerna ifall denne vill få CSN-bidraget på 2.100 kr i månaden. Detta i sig tycker jag är lite korkat och här är mina argument:

* Om man väljer att arbeta och inte ta bidraget så kan man plötsligt stå med en enorm arbetsbörda en månad, när alla tentor och uppgifter hopar sig, och då inte ha tid att arbeta. Och då får man inte ens bidraget och alltså ingen inkomst denna månad. För ärligt talat så har man kanske inte haft råd att spara till en månad i förskott.

* Jag tycker, och detta är en rent personlig åsikt, att alla som väljer att studera och göra sig kompetent borde få en liten morot i form av studiebidrag. Dels för att man utbildar sig för att slippa gå arbetslös i framtiden och tära på samhällskassan. Dels för att folk kommer sluta studera annars. För man måste ju i alla fall ta vilket jobb som helst, även om man studerat, och då står man där med en hög lån och dåligt betalt i alla fall. Därför tror jag denna morot behövs och jag tycker att de som studerar är värda den! (Objektivt, kanske inte, men så tycker jag!)

När den nya regeringen tillträdde plockades det så kallade studerandevillkoret bort. Detta innebär att en student som har sommarlov inte är berättigad till a-kassa. (Med undantag från dem som redan påbörjat en period innan studierna och stämplar minst en dag varje år.) Detta, tillsammans med att man inte får tjäna så mycket man vill, blir ännu mera skit:

* Som student känner jag att man är mer i behov av semester än när man jobbar. I alla fall jag sliter mer när jag pluggar än annars, just nu är det rena ”semestern” att jobba men jag är i alla fall behov av en riktig semester. Detta blir då i princip omöjligt eftersom att man får ju inte jobba ihop pengar så att har att leva av så att man kan vara ledig. Och inte heller får man stämpla om man inte får jobb, trots att man inte fått chans att spara ihop pengar under året för i fall man blir arbetslös…

Nu vill jag bara poängtera att jag inte på något vis menar att man ska vara ledig med a-kassa, men jag menar att eftersom man inte får tjäna ihop så mycket man vill under terminerna så att man har något att leva av på sommaren så borde man i alla fall vara berättigad till a-kassa, om man inte får jobb.

Och sedan en sak som är skit oavsett om man är student eller inte om man blir arbetslös. För att förlänga a-kasseperioden om man inte får jobb direkt så kan man ströjobba. Ta vikariat här och där eller jobba deltid. Men från och med ett år sedan så får man inte ha ett deltids- eller ströjobb i mer än 75 dagar under en och samma a-kasseperiod, för då förlorar man sin rätt till a-kassa och hela sin period. Så alltså får man inte jobba, även om man vill och kan, om man inte får ett fast jobb då. Detta skulle vara ett sätt att få arbetsgivarna att fastanställa MEN HALLÅ!!! Vakna era verklighetsfrånvända knasbollar, det är ju dem som arbetar ni straffar. Det är ju den som arbetar som inte får arbeta mer, som tappar lönen och förlorar a-kassadagarna snabbare, inte arbetsgivarna. Sådant här gör mig så förbannad. Denna ”regel” har verkligen låg validitet. Straffa dem som gör fel, dem som ni vill ändra på, inte de andra. SUCK!!!

Sist men inte minst vill jag ge ett gott exempel på arbetsförmedlingens resursslöseri och dubbelmoral.

Arbetsförmedlingen i Farsta har skickat mig på kurs i två timmar på tisdag. Detta är en skrivkurs. Fantastiskt, jag är utbildad journalist men de anser att jag bör gå en skrivkurs med en arbetsförmedlare. Detta helt utan att ha tittat på något jag skrivit eller en enda ansökningshandling. Då jag poängterade att jag har en otroligt bra CV som jag alltid får mycket beröm för (jag skryter inte nu, den är faktiskt sjukt bra) så säger mannen med pennan i handen ”Vad bra, då kan du ju lära oss och de andra hur man gör. Detta blir helt galet ur ett antal perspektiv:

* De hade nyss förespråkat hur viktigt det är med en unik CV. Ändå ska jag dela med mig av min så att alla kan göra som jag. GLÖM DET!!! Varför ska ett gäng okända personer dra nytta av mitt hårda arbeta. Ni ska veta att jag lagt ner timmar och åter timmar för att få ihop denna cv.

* Då får arbetsförmedlingen gratis arbetskraft också. Men hallå…jag har a-kassa den dagen, något som de inte betalar mig. Jag skulle aldrig få gå och arbeta någon annanstans och sätta ett kryss som arbetslös i kassakorten, men om jag kommer och lär ut på a-förmedlingen, då är det minsan okej. Dubbelmoral?!

* Jag är arbetslös under sommaren. Fel, jag är delvis arbetslös under sommaren. Hittills har jag varit arbetslös ett par dagar och jobbat resten. Så jag jobbar så mycket jag kan och vikarierar på fritids och förskolor. Jag är utbildad journalist och har en mycket bra CV. Detta skulle jag kalla resursslöseri. Jag skulle kunna ägna dagen åt att söka jobb istället plus att de skulle kunna ge platsen till någon som är arbetslös längre tid, som behöver skrivhjälp och som uppenbarligen inte får jobb på sin CV. 

Jaja, vad gör man när det är verklighetsfrånvända politiker i varje hörn.

Trött.

Read Full Post »