Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skolan’

Jag skrev tidigare ett inlägg om hur skolans läroplaner och lärarutbildningen ändras och revideras innan de nya tankarna ens lyckats slå igenom. Detta resulterar i att nya idéer får skulden för att gamla skolan misslyckas. 

Läste precis artikeln ”Bygga nytt eller bara bygga om” av Viveca Brozin Bohman, lärarnas tidning nummer 18, 14 – 27 november 2008, årgång 19 sidorna 28 – 31. I artikeln får tre personer som utvärderat lärarutbildningarna uttala sig. Samtliga tre kan inte förstå kritiken mot dagens lärarutbildning och professor Berit Askling menar också att det är alldeles för tidigt att säga hurvida den nya utbildningen fungerar eller ej.

”Den förnyade lärarutbildningen är ännu i sin början och det pågår ideliga revideringar. Vi har inte underlag för att med hedern i behåll peka ut vissa ställen och säga att man ska dra in examensrätten, säger professor Berit Askling, ordförandekollega till Fransson (se nedan).”

Nedan följer några andra kommentarer från artikeln som jag tycker säger mycket om dagens skoldebatt.

”… Svensk lärarutbildning har aldrig varit bättre än nu, säger professor emeritus Anders Fransson, före detta rektor vid Högskolan i Borås, ordförande i den första utvärderingen av lärarutbildningen 04 – 05 och sakkunnig i den uppföljande kvalitetsbedömningen som publicerades våren 08 …”

”… Vi bedömare har aldrig underkänt lärarutbildningen …”

”… Det behövs inte alls någon ny lärarutbildning. Med mycket möda har man äntligen skapat ett fungerande system som har utvecklats snabbt under tre år …”

 

”… Det är alltid tråkigt när lärarutbildningens komplexitet förenklas och blir ett politiskt tillhygge, Berit Askling …”

”… Men synar man alla lärosäten och högskoleförordningen visar det sig att vi aldrig haft så ämnesmässigt välutbildade lärare för de yngre barnen från förskolan upp till år sex, sju, säger Mikael Alexandersson, professor och dekan vid utbildningsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet …”

Och detta kommer från sakkunniga utvärderare. Tänkvärt, minst sagt! Hur mycket sanning ligger det egentligen i den skolbilden som media tillsammans med Sigbritt Franke och Jan Björklund (m) försöker trycka ner i halsen på oss? Är det bara desperata försök. ett spel för galleriet, för att de vill forma skolan efter sina egna idéer, nu när de äntligen har den största makten? Och detta sker i dimmridåerna av argument mot den befintliga skolan, som ändå är den bästa vi någonsin haft.

Skolan som spjutspets. Är vi tillbaka där igen. Handlar det verkligen om skolornas och elevernas bästa, eller om alliansens vilja att skapa ett samhälle som de vill ha?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »

Men visst är det fel om en skola visar denna film men inte låter sina elever gå till ungdomsmottagningen?

Det är Mymlan som berättar om denna företeelse i sin blogg.

Nu vet jag ingen bakgrundshistoria alls men jag skulle gärna vilja veta om de visade någon annan sida av abortfrågan också!
För jag har inget emot att de visar bilderna i filmen utan propagandameddelandena, men att visa denna film som den är blir ju ren propaganda och det hör inte hemma i skolan. Speciellt inte om den inte får någon som helst motpart…

Tänk om det sitter en stackars tjej som genomgått en abort i klassrummet. Vilken typ av ångest vill skolan ge henne genom denna propaganda? Eller kanske någons förälder har gjort abort…

Undervisningen skall vara saklig och all sidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

…Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse…

… Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfi entlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 

en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Saklighet och allsidighet. 
Utdrag ur Lpo 94 (finns i sin helhet här

Jag kan se massor med saker som är riktigt fel här! Nä, fy fan, sådant här gör mig RIKTIGT förbannad !!! 

Mymlan, vad heter skolan? Det är ju faktiskt allmännintresse!!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , d

Read Full Post »

Skolpolitiken

Skolan står i alliansens skottlinje. De ständiga syndabockarn för skolans misslyckanden är lärarutbildningen och den gällande läroplanen. Men det är här jag personligen tycker att debatten tar en fel vändning. Jag skulle snarare vilja påstå att problemet är att läroplanerna som det beslutas om inte genomförs i praktiken. Och att lärarutbildningarnas goda tankar inte hinner sprida sig innan det är dags för nya reformer. Att genomföra en läroplan och förändra skolan är otroligt svårt eftersom det handlar om att ändrade verksamma  pedagogernas grundsyn. Det handlar alltså om att lära gamla hundar att sitta, att lära om något som sitter i ryggmärgen, och det kan vi alla förstå att det inte är gjort på en dag.

Många undrar varför det tar sådan tid att förändra skolan. Jag skulle vilja vidga detta och i stället fråga varför det tar sådan tid att förändra världen. För när det kommer till hur vi ser på saker och ting, våra grundläggande ideologier och tankar, så tar det tid för människan att utvecklas. Nu pratar jag ur rent generella termer, men det måste jag då jag pratar om att förändra hela verksamheter, samhällen, ja till och med världen. För än i dag finns det människor, och platser, där man ser på kvinnan som någon som skall lyda mannen. Vi ser fortfarande att våld, krig, är den sista utvägen för att lösa konflikter – hur primärt är inte detta beteende? Det finns människor och samhällen som tillåter aga som en uppfostringsmetod. Ja, jag skulle kunna göra en lång lista som kan bevisa att det är otroligt tidskrävande att förändra grundläggande synsätt, så varför skulle skolan vara annorlunda? Den drivs ju fortfarande av människor.

Under den korta tid jag läst på lärarutbildningen har jag läst mycket om att skolan är känslig för vad som är nytt och moderiktigt inom pedagogisk forskning. Därför har vi rekommenderats att inte vara för snabba med att revidera och kasta om helt i våra inriktningar bara för att det kommer ny forskning. Vi skall vänta lite, känna på det lite, och se vart det leder. Detta tar så klart tid. 
Vi har också läst om just det faktum att det tar en otrolig tid att lyckas införa en ny läroplan och förändra pedagogers grundsyner. Vilket, med hänsyn till det ovan skrivna, är både logiskt i handling och i tanke.  
Sedan 1962 har vi haft tre olika läroplaner för det vi i dag kallar grundskolan. (Vi har också en läroplan för förskolan i dag.) Och dessa tre läroplaner har i sin tur ändrats och modifierats, fått tillägg och fråndrag, både mål och kursplaner har fått utstå hård granskning och stora skiftningar i synsätt. Det innebär att lärare och övrig personal inom skolan har fått ändra sin pedagogiska grundsyn i alla fall tre gånger inom loppet av 46 år. Hur många gånger lärarutbildningarna fått ändra sina inriktningar har jag ingen aning om, men nu står den inför stora förändringar om vi får tro det som skrivs.
I dag säger vi att vi i skolan arbetar med lpo 94. Men med lite perspektiv så skulle jag vilja chansa på att vi i dag börjar nå grundtankarna som fanns inom ramen för lgr 80. Det känns möjligen rimligt att vi inom loppet av 46 år lyckats förändra våra grundläggande synsätt på hur en människa lär och vad som är viktigt att lära. Då kanske tillräckligt många nytänkare lyckats slagit sig in i yrket och de mer rutinerade har haft chans att kunna ta till sig det som i början var ganska främmande tankar. På den tiden kan också nya rön och tankar ha gått från att vara just nya och moderiktiga till att befästas och vara något som vi vågar tro på.

Därför kan jag inte låta bli att undra; är skolans problem kanske just det att vi aldrig får en chans att fullfölja alla goda tankar som finns? Att vi aldrig får chansen att bilda en riktig struktur i de nya riktlinjerna? Innan vi ens fått chansen har det som skulle rädda skolan blivit den nya syndabocken och in rusar nya rön och riktlinjer, som vi inte kommer hinna genomföra. 

Skolan, och framför allt lärarutbildningarna, står inför stora förändringar, om vi får tro våra politiker i dag. I deras jakt på en syndabock blir goda tankar det heliga offret. 
Får vi tro på det som skrivs finns det en risk, eller en chans, att vi är på väg tillbaka till den ”gamla” skolan. Frågan är då bara om det inte är där vi är i dag?
Kanske är det inte en ny lärarutbildning vi behöver. Kanske måste vi få chansen, och medlen, att lyckas genomföra det vi skulle, för att nå till vägs ände.

Jag kan ha fel, men visst låter det logiskt?!

Read Full Post »

Philip W. Jackson skriver i sin bok ”Life in classrooms” att skolan är likt en institution. De enda platser som liknar skolan i fråga om miljö skall enligt honom vara psykiatriska kliniker samt fängelser. Anledningen skall vara att det inte finns någon annan plats i samhället där vi måste sitta helt stilla och lyssna så fort någon annan begär detta, där vi tvingas vara mot vår vilja och där vi måste göra saker som vi inte alls har lust till. Det finns säkert en hel del andra skäl med i boken men det är just detta jag kommer ihåg.

Jag håller helt med om Jacksons jämförelse. Och jag tycker att det är oerhört viktigt att vi som pedagoger har detta i åtanke när vi tillrättavisar våra elever och tycker att de är jobbiga för att de har svårt att anpassa sig till denna miljö. Jag tycker också att det är viktigt att denna tankekaramell förmedlas vidare till föräldrarna. Dels för att de själva ska få känna att det är ganska naturligt om deras barn protesterar mot miljön och då verkar extra ”busig” eller kanske till och med jobbig. Och dels så att föräldrarna själv har detta i åtanke när de tillrättavisar sina barn för att de fått skäll i skolan, för att barnen inte skött sig.

Nu kan det hända att du som läser detta inte alls håller med mig. Men jag tror att det är viktigt att förmedla Jacksons tanke vidare även om vi som vuxna inte håller med om hans påstående. För även om vi inte tycker att det stämmer så kan det ju vara precis så här som ditt barn känner sig. Jag tror att tanken på hur skolan faktiskt kan upplevas av våra barn är viktig. Det är viktigt att vi sätter oss in i deras situation lite, för det kan hjälpa oss att tvätta bort stämpeln ”missanpassad” som jag tror är en stämpel orediga barn lätt får i skolan. Även om den är outtalad.

Genom att se skolan för vad den egentligen är så kanske vi kan förstå varför det kan vara så svårt för vissa barn att anpassa sig till denna miljö. Självklart så är det många gånger ett faktum att eleverna ändå kommer att måsta lära sig skolans regler för att skolan, som den ser ut i dag, skall fungera. Men…vi kanske också kan se vissa fördelar med att de faktiskt protesterar mot den. Vi kanske kan förstå att elever inte alls behöver vara missanpassade, utan snarare sunda, för att de gör uppror mot ett ”tidigt fängelse”. Kanske måste vi vända på kakan och undra varför en del elever klarar denna förutbestämda miljö så pass bra som de gör.

Read Full Post »