Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘IOGT-NTO’

Vi pratde alkohol. Om hur det finns så mycket s.k. ”vintanter” som inte kan gå en dag utan sitt vinglas. Men hur det ändå kan vara så gott med en ”dagens” när man är ledig. Men det är inte för alkoholens skull, det är så mysigt, och vi måste ju inte ha det glaset, det är ju mysfaktorn. Att få känna sig ledig liksom.

Efter ett tag så har vi snavat in på diverse stigar och jag konstaterar i diskussionen att jag tänker ha ett alkoholfritt bröllop. ”Men varför det”, säger någon. ”Jo, för att jag vet hur det kan gå med alkohol i blodet och jag tänker inte på något sätt riskera att någon förstör den dagen för mig. Det är min dag, jag dricker inte alkohol själv, och jag vill att det ska vara ett alkoholfritt bröllop.” ”Men då kommer ju ingen att vilja gå. Du ska alltid vara så extrem du”, får jag till svar.

Varför berättar jag denna lilla anekdot då? Jo, jag har för ett par år sedan blivit ett stort fan av sommar i P1 och jag lyssnar med stor entusiasm på alla sommarpratare och vad de har att säga. Dock har jag aldrig tid för detta på sommaren så jag har istället laddat ner alla sommarpratare på SR:s hemsida till min Ipod och lyssnar med entusiasm på värdar ända från år 2000 och fram till dagens värdar. 

I dag hade turen kommit till Åsa Hagelstedt, som var sommarvärd 2005, att få min odelade uppmärksamhet. Å jisses om jag fick skämmas.

Hagelstedt (v) var då, bland annat kommunikationschef på IOGT-NTO. Hon börjar sitt program med att prata om nykterheten. Något som jag delar med henne, om än kanske inte lika troget och kanske av olika skäl. Hon berättar i alla fall att hon alltid måste förklara sig för människor när hon säger att hon är nykterist. Människor liksom stannar upp och förväntar sig ett svepskäl till varför hon inte dricker alkohol. Är hon sjuk? Har hon dåliga erfarenheter av sprit? Har hon druckit för mycket i sina dagar, eller har hennes föräldrar gjort det? Sedan säger hon, med sylvass självklarhet, något i stil med  ”Det hade nog varit enklare för alla om jag kunde svara ja på någon av dessa frågor, men så är det inte.” Hon fortsätter med en klockren utläggning om att hon kunnat kyssas, dansa och ha roligt utan sprit. Men jag är fast vid hennes förra kommentar, för den träffar mg rätt i hjärtat.

Varje gång jag ska förklara för någon att ”Nej tack, jag dricker inte” så ser de frågande på mig. Utan att tänka på det så utlämnar jag mig lättsamt och berättar att jag har en tarmåkomma som heter IBS och jag mår mycket sämre om jag dricker. Om jag inte är snabb nog och är i annat sällskap som dricker och känner mig så brukar de vara mycket snabba att förklara att ”Nej hon kan inte. Hon har en … …” Och ibland späder jag på denna livshistoria med att ”jag har druckit nog i mina dagar…”

Men visst är det konstigt. Hur tusan är vi människor egentligen funtad? 

Varför känner jag ett naturligt behov av att förklara varför jag inte dricker ett gift som kostar samhället massor med pengar, dödar hjärnceller, förstör barndomar och massor med mer skit? Och varför lägger så ofta vänner ut denna förklaring för mig till sina vänner? Jag är helt säker på att de inte alls menar något illa med de, jag är säker på att det faller dem lika naturligt som det gör för mig, för aldrig innan har jag reflekterat över detta. Och jag vill poängtera att jag aldrig blivit stött av att någon som förklarat hur det ligger till, det är bara det att när man tänker till så är det så konstigt…

Enligt min egen slutledning så finns det en ganska enkel och otroligt mänsklig förklaring. Att dricka alkohol har blivit hippt för oss och därför är den som inte dricker alkohol helt enkelt ocool. Eller tråkig. Det finns många adjektiv. Men jag tror inte att det är något som vi själva är medvetna om. Jag tror inte att personen som just får veta att jag inte dricker sprit tänker ”å vilken tråkmåns” eller att jag själv eller andra som berättar varför jag inte dricker tänker ”jag måste ha en anledning, annars är jag ocool”. Jag tror att det sitter i benmärgen. Precis som exempelvis könsorienterade sysslor eller vårt sätt att per automatik beskriva människor med hudfärg. Men det är ju också dessa fenomen, dessa ryggradsinpräntade åsikter och reaktioner, som måste synligöras för att vi ska kunna förändra samhället. Vi måste lyfta upp det till ytan för att vi ska kunna göra något åt det.

Från och med i dag ska jag tänka mig för och inte automatiskt ge en förklaring till varför jag inte dricker. Faktum är att det inte finns bara en förklaring till det heller. Det finns massor. Till exempel som att jag inte alls njuter av känslan att tappa kontrollen, vilket man lätt gör när man är berusad. Eller det faktum att jag tycker att det är helt sjukt att dricka något som dödar mina hjärnceller. Jag kan räkna upp fler, men ingen av de skälen låter lika ”allmänngiltiga” som ”Jag har en tarmsjukdom som gör att jag blir dålig när jag dricker och det är liksom inte värt att bli så sjuk.” Nästa gång någon frågar varför ska jag helt enkelt svara ”Varför inte?” För helt ärligt;  Folk väljer bort regular cola för coca cola light, för att hålla vikten trots att regular smakar bättre. Men de dricker gärna alkohol för att det är gott, trots att det tar ihjäl några hjärnceller och gör många av dem sjuka, för inte tala om fet. De protesterar också gärna mot höjd alkoholskatt, trots att just alkoholen kostar oss skattebetalare massor med pengar bara för att folk har råd att dricka det, och dricka för mycket av det.

För att knyta ihop påsen så vill jag ställa en fråga som handlar om det första stycket i detta inlägg. Vem är egentligen extrem? Den som vill ha en enda dag i sitt liv helt alkoholfri, eller den som tycker att det är extremt att vilja ha en enda dag i livet alkoholfri?

Drick med måtta, och med medvetenhet mina vänner.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

Read Full Post »