Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2008

Plötsligt sitter jag i soffan och gråter. Salta droppar rullar ner för kinderna, näsan täpper till och börjar rinna samtidigt som hjärtat blir alldeles varmt.

Jag har telefonen i handen och kämpar för att inte snörvla för högt. Allt som sägs blir en gröt. 

Det är en mycket kär och nära person i mitt liv som är på andra sidan tråden. Den här personen har precis tagit ett stort steg i sitt liv. Den har burit på ett hinder som har påverkat mycket i dennes personlighet. Och äntligen har denne person fått tala med någon om det.

När denna hjärtevän berättade om känslan om att få tala med någon, om livet, om saker och om problemet, någon som förstår, så hörde jag att lyckan spridit sig i hela dennes kropp. Som att en cirkel äntligen slutits. Det var så underbart att jag började gråta. Jag blev så lycklig över dennes persons lycka att tårar av glädje fyllde mina ögon och snabbt svämmade över. Just nu känns livet underbart!

Jag kan relatera. Jag har själv gjort det. För cirka ett år sedan, när jag utredde min IBS. Jag fick tala med människor som förstod mig. Om min barndom och säga saker som jag upplevt utan att någon sa ”Nej, så var det väl inte” tillbaka. Utan att någon kände sig tvingad att säga förlåt eller utan att risken för att någon blev arg fanns där. Jag fick bara släppa på känslorna och låta dem flöda, det var helt okej. Och folk förstod mig, jag var inte dum.

Det är en sådan underbar känsla så den går bara att jämföras med äkta kärlek. När man blir kär i någon och kan prata med denna som förstår en. Att prata med någon, när något tynger eller när man bär på något som ingen annan verkar kunna förstå, det är den bästa medicinen. Det gjorde mig bra, jag läkte av det. Pillrerna hjälper, men de läkte inte såren. Tarmproblemen är kvar, men de har minskat, för jag bär på så mycket mindre. Jag rekommenderar alla att tala med någon. Sök upp den där gruppen eller gå till den där kuratorn. Jag tror inte att det räcker med ens närmaste, de man känner, för oftast är man inte helt 100 procent ärlig då. Det är ett första steg, men gå längre!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Just nu är livet helt perfekt!

Read Full Post »

I helgen är det Stockholms roligaste helg. Det är nämligen Skrattstock på lördag. Europas största komikerfestival av sitt slag!

Denna hyllning till Standup comedy hålls på Långholmen, ute i det fria, mellan 12-22. Deltar gör Sveriges humorelit och några fler. Det är Stockholm Comedy Club som håller i det årliga arrangemanget. Det är bara att plocka med sig en filt och en hel hög med picknicksaker och komma med, det är hur kul som helst. Dock mycket, mycket, mycket folk!!! SMHI har ju utlovat kanonväder också, så det kan inte bli bättre!

Förra året var Schyffert och Betnér helt klart de bästa. Jag brukar inte gilla Schyffert men hans idé om att vända parabolerna mot USA och börja terrorisera dem med Europas mångfald av konstigheter, typ Eurovisons song contest, var bara helt brilljant!

Vi ses där!

Ps

Lycka till alla tokar som ska springa Stockholm maraton i helgen !

Ds

Read Full Post »

Läser ”Enligt Min Humla” dagligen och låter mig inte sällan inspireras…

I dag har Josh skrivit om skattemyndighetens maktbesatthet, denna gången gällande vilket namn någon vill ha. Att de värderar vad som är ett okej namn eller inte även när vuxna har lust att byta.

Detta fick mig att tänka på mitt dopnamn. När jag kom hem från sjukhuset hade min pappa redan bestämt vad jag skulle heta. Han heter Roland och eftersom mitt namn finns med i hans namn fast med en bokstav kort så fick det blir det. Ann. Min syster fick namnet Lola av samma anledning… Fyndig kille. Men i mitt fall tänkte han inte på vad mina öknamn skulle bli i framtiden. Allt från fittan och horan till flugan, bara det slutade på an så var det bra. En gång satt en kille och terroriserade mig en hel arbetsdag med att komma på nya öknamn baserat på denna regel.

När min systerdotter nu ska döpas till Maja var jag inte sen att reagera. Herregud, det kommer att bli Baja-Maja hela livet. *suck* Igen lyssnar på mig juh, men tro mig, jag vet hur irriterande det kan vara. Tänk på vilka namn ni ger era barn för guds skull. Hur fint det än är så kommer det att vara döden för ett barn om det finns för många ”smarta” öknamn eller rimord att retas med!

 

Read Full Post »

Jag har varit duktigt och ordnat olycksafalls-, sjuk-, liv-, hem- och drulleförsäkring till familjen (mig och min sambo). Jag bytte nyligen fackförbund nämligen och blev i samma veva av med mina befintliga försäkringar. Då en familjemedlem nyligen börjat arbeta med att sälja försäkringar på If så tog jag kontakt med denne och bad om hjälp. Och eftersom det både är smidigast och billigast att samla allt under samma tak så fick sambon ta och byta bolag på samma gång. Det blev bra priser till bra villkor, så långt var jag nöjd.

Nu är det så att jag har en tarmsjukdom så jag var mycket osäker på om min sjukförsäkring skulle gå igenom. Jag har IBS och även om alla mina prover är perfekt och denna sjukdom inte kan leda till andra knasiga sjukdomar så kan försäkringsbolag se röda varningssignaler vid minsta lilla ibland. Men även detta gick smidigt. Jag fick ett godkännande och jag blev mycket nöjd. 

Men i går damp det ner ett brev i min brevlåda från If. Denna gång gällande min livförsäkring. ”Med hänsyn till de uppgifter du lämnat i ansökan och journal från Ersta sjukhus erbjuder vi en försäkring med ett högre pris på grund av övervikt”. Det högre priset var då ungefär det dubbla, vad gillar vi det?

Det är inte så att jag förnekar att jag är överviktig, tvärt om. Jag är överviktig men trivs faktiskt rätt bra med min vikt. Hade mina prover sagt att jag saknar något eller har något problem så kanske jag skulle bli tvungen att tänka över min vikt, men just nu är jag inte ett dugg orolig. Faktum är att jag är mycket kostmedveten, dels för att jag inte äter rött kött och måste vara påläst om vad jag måste ersätta detta med och dels för att jag har IBS vilket kräver en kontrollerad kost. Sedan tränar jag också upp till fyra gånger i veckan. Jag har haft den här vikten i många år, går varken ner eller upp även fast jag börjat träna mer och äta mndra portioner etc. Jag äter inte godis eller dricker dricka på vardagar och tänker mig för, men min kropp verkar gilla det läge den är i. Ändå, utan att ha sett mig, trots perfekta prover, så måste jag betala mer i försäkringspremie än en smal person. Detta tycker jag är intressant!

Jag förstår att jag lätt kan låta som en förnärmad fet person här nu, men det är inte alls så. Jag tycker bra att det är intressant hur man räknar på detta. En person som inte varit överviktig, varit frisk i övrigt och fyllt i detta i ansökan hade de inte begärt ut sjukhusjournaler på. Dock kan det mycket väl vara så att denna person trycker i dig bara skräpmat hela tiden och är helt trasig på insidan å grund av det, men detta hade de inte märkt. 

Sedan undrar jag också hur man räknar på detta. Jag menar man har ju olika benstomme och liknande. Vad menar de att jag skulle väga? Det hade varit intressant att veta!

Jaja, jag ska inte tjata mer om det, jag tycker bara att det var värt att upplysa folk om hur det går till. Passa på att skaffa försäkringar innan ni blir för feta eller sjuka, sedan är det kört. För det finns också en gräns för hur fet man får vara för att över huvud taget få ta livförsäkringen. Jag har en kompis som blev nekad. Samtidigt blev hennes släktingar godkända. Ändå har hon perfekta prover men de andra slänger i sig två hamburgare per dag utan att träna. De har bara fått rätt gener, de går bara inte upp i vikt.

Vilken tur att vi inte gått över till amerikanska system som har det så att man måste ha försäkringar, annars får man inget. Tacka vet jag det sociala skyddsnätet i Sverige. Synd bara att vi håller på att avveckla det! Tänk att det finns dem som vill ha ett amerikaifierat system med bara försäkringar. Nej fy tusan för det!

// Ett fett men välmående rumptroll

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

En nioårig flicka berättade för mig att hon och hennes kille gjort slut. När jag svarade varför så sa hon lätt ”För att kärleken tog slut”.

 

Bredvid mig grillades en kollega av nioåringar. Hans kärleksliv var på tapeten.

– Är du förlovad?

– Nej.

– Har du flickvän?

– Ja.

– Vem är du tillsammans med då?

– Lägg ihop två och två.

– Fyra.

Barn är så härligt logiska och kan vara så fantastiskt kloka.

Read Full Post »

När Filip och Fredrik vindarna blåste som starkast över Sverige var jag en trogen anhängare. De var roliga, smarta och hade en efterlängtansvärd journalistisk talang; de kunde ställa vilka frågor som helst till vem som helst men ändå undvika riktigt pinsamma situationer. Jag var definitivt en i beundrarskaran.

Men allt eftersom åren flutit på så har jag gått från att vara en beundrare till att blir en som inte orkar höra om dem eller se dem mer. Jag tycker mer och mer att de blir en skamfläck för landet, ju fler internationella människor de träffar. Nu för tiden handlar det i princip bara om fitta, kuk, knulla, bajs, kiss, naket, sex o.s.v. i den stilen. Om inte deras intervjuoffer är udda nog eller själv tar upp något på detta tema så kan man som publik få se ett litet inlägg där killarna själva har en debatt om dessa saker. För var säker, ett program med Filip och Fredrik går inte utan något snusk. Jag menar, har ni sett Myggan till exempel? Okej om nyligen könsmogna tonåringar kommer att rasa över detta inlägg nu men det bevisar bara min poäng i sådana fall. 

Förr behärskade de här grabbarna en unik teknik där de kunde prata med vilken knasboll som helst och göra en intervju men ändå göra den värdig. Den här behärskningen, som gjorde dem unika, har för länge sedan gått över till ett gottande i andra människors problem tycker jag. Såg en bit ur ett avsnitt då de träffade en man från USA som var mycket intellektuell och som hade en dröm om att bli tv-stjärna. Han tillbringade sitt liv i en amerikansk form av ”Öppna kanalen” och visst, det gjorde honom till en liten kuf, men baserat på intervjun så var han en betydligt mindre kuf än de flesta andra de träffat i liknande program. Och eftersom han inte var udda nog tog Filip på sig uppdraget att framställa honom som en. Killen hade inte lust att låna ut sina glasögon till Filip så han satte igång en show där han gick ut ur rummet för att spela upprörd över detta. Fredrik sa att det betydde så mycket för Filip att prova glasögonen och med en stor portion tvivel i rösten och lätt förvirrad så lånade mannen ut sina glasögon. Filip tog på sig dem och var nöjd, de sa tack och hej för sig. Mannen undrade förvirrat ”Är vi färdiga nu?” medan grabbarna vandrade sin väg. Mycket märkligt beteende enligt mig och de största kufarna i denna situationen var Filip och Fredrik själva!

I söndags såg jag dem intervjua Mike Tyson i deras säsongsavslutning av vilket-av-deras-program-det-nu-än-var. Något så pinsamt. Ojojoj. De blev i princip utkastade, Tyson bad dem sluta störa honom och av programmet att döma så tyckte Tyson att de här killarna inte var riktigt kloka. Samma sak hände när jag såg dem intervjua Shannon Dorethy. Hon satt mest tyst och skakde på huvudet. Det är såå pinsamt. Dock är hon för snäll för att säga något åt dem…men med Tyson mötte de sin överman. Tack för det Tyson, de här grabbarna behöver få en dos av verkligheten och sätta ner fötterna på jorden igen.

Nej, härmed utnämner jag Filip Hammar och Fredrik Wikingsson till De ”skönaste” människorna av alla som deltagit i deras egna program där de korat denna titel. Och även om det kan vara en hedransvärd titel i sig så menar jag att de kanske fått lite väl hög status som tv-personligheter! För visst har killarna sjungit på sista versen nu? Det är dags att ersätta dem med några som faktiskt är roliga!

OBS

Nej, jag är ingen ”Let´s dance”-fan som är sur för Filips uttalande. Jag gillar inte alls det programmet faktiskt. Dock tycker jag att det är typiskt Filip att komma med uttalandet  ”jag hade hellre våldtagits analt i Amsterdam” efter att ha fått ett erbjudande om att delta i programmet. För man kan ju inte behandla något sådant folkligt med respekt…

OBS 2

Jag gillade faktiskt programmet ”Boston Tea Party”. Det var riktigt underhållande!

Read Full Post »

Jag för en mycket trögtgående, delvis hetsk, egentligen onödig (vi baserar allt vi tycker på helt olika värdegrund så vi kommer aldrig att komma fram till en gemensam grund i frågan) diskussion med en gammal vän här på min blogg. Diskussionen grundar sig i mitt inlägg om varför man bör förakta USA och har kommit att handla mest om att tillåta eller icke tillåta KKK-kyrkor i strid för eller strid mot de mänskliga rättigheterna. I denna diskussion vill Da Jerra, som är min motpart, hela tiden definiera mig att tillhöra olika åsiktsgrupper. Han hävdar hela tiden att jag är en vänsteranhängare (utan att ha en aning om hur jag egentligen röstar vid val) och att jag baserar mina åsikter på vänsterns propaganda. Jag menar att han ska sluta försöka sätta stämplar på mig eftersom att jag tycker som jag tycker baserat på mina resonemang med mig själv och de grundvärderingar jag har. Vänsterns ideologier kanske sedmera passar in i mina åsikter men bara för att de gör det denna gång så behöver de inte göra det nästa gång. Inte för att jag tycker att det är något fel med att vara vänster, det är bara det att jag inte gillar att andra skall försöka kategorisera mig innan jag själv tagit sådana ståndpunkter.

Jaja, nog tjatat om det. Under denna diskussion kom jag på en idé. Varför inte starta ett eget parti? Helt så där på skoj förstås, men varför inte försöka bygga upp grunderna för ett eget parti här på bloggen. Skriva ner värden och ställningar i olika frågor för att se vart vi hamnar. Jag har så svårt att hitta ett parti som jag vill tillhöra så varför inte testa?! Så från och med i dag startas arbetet för ett nytt parti på den här bloggen. Partiet har inget namn än så tills dess får fliken heta ”Ett nytt, sunt parti” helt enkelt. Nyfiken? Klicka på fliken längst upp på sidan!

Har du några idéer om hur vi skall gå tillväga? Idéer på hur partiet bör utformas? Vad vi skall ”tro på” och värdesätta högst? Åsikter om vilka frågor vi vill ta ställning till? Hur vi bör ta ställning? Några grundplåtar kommer jag att skriva ner direkt. Vill du kanske till och med bli medlem i partiet, skriv ett inlägg så sätter jag upp dig på listan. Kom med och starta ett nytt, sunt, parti!

Read Full Post »

Jag har ju glömt …

Jag och min sambo tog en tripp till Street i helgen, en alternativ marknad med småföretagare på söder, Hornstull, i Stockholm. Detta är så superkul så det är helt otroligt och vilka fynd man kan göra! Allt från riktigt genuina 50-talsklänningar till fina tygväskor, egengjorda smycken och härliga Kinaskjortor. Det fina är att allt är så genuint. Så vill du hitta roliga presenter, kula klänningar eller skjortor eller annat roligt du inte visste att du behövde så ska du gå hit. Du inte bara stödjer små, nystartade företag utan du får en härlig dag vid vattnet och kan ta en mysig fika på cafeet där allt är ekologiskt. Mitt bästa Stockholmstips för både turister och etablerade. Själv fyndade jag två klänningar och en supersnygg tygväska. Tjolahopp.

Read Full Post »

Jag och min pojkvän/sambo hade en diskussion om läskiga böcker för någon dag sedan. Det är nämligen så att vi båda har läst John Ajvide Lindqvists bok ”Låt den rätte komma in” och båda älskar denna bok. Dock tycker vi inte alls att den handlar om samma sak. 

Han menar, likaså hans mamma, att den handlar om vampyrer. Jag tror också att det är författarens uttalade handling, men jag är av en lite annan åsikt. Jag gillar inte när böcker handlar om monster av olika svar, som ex. vampyrer, det är inte riktigt min grej. Ändå gillar jag den här boken och det är av den anledningen att den går att tolka lite olika. För mig handlar den om onda människor, skruvade människor, som finns och som gör knasiga saker som får oss att hitta på myter om vampyrer och hemskheter. Så för mig handlar boken om just knasiga, konstiga och skruvade människor som får oss att tro att de är något annat än människor.

Min teori här i världen, när det kommer till ondska, är nämligen att vi inte alls behöver hitta på olika förvridna figurer eller fantasiprodukter för människan kan själv vara monster nog. Hitta-på-ondska skrämmer inte mig alls. Däremot är jag otroligt rädd för mänsklig ondska. Och då menar jag inte en människa som dräpt någon annan bara så där. Nog kan de vara onda, men det finns så mycket värre. 

I den här boken kan man läsa om den där ondskan som gör mig alldeles skakig in i skelettet. Om människor som dödar andra och inte tycker att de gör fel. Om människor som har ”ett syfte” att döda, de har hittat en ursäkt. Det är riktiga monster för mig. När jag hade läst den här boken vågade jag inte gå på toaletten på natten. Och det är inte bara en bok om ondska, den är även skriven av en briljant författare som kan bygga kalla kårar som ingen annan jag någonsin läst eller sett på film för den delen.

I den här diskussionen så blev jag också utmanad av min sambo. Han sa:

– Det är något jag inte tror att du skulle kunna skriva, en skräckroman.

Och självklart slukar jag hela betet. Ingen säger till mig vad jag inte kan göra. Utmaningen antagen. Under den hör sommaren ska jag skriva en riktigt ryslig, skrämmande, fruktansvärd, horribel skräcknovell. Jag fick regler uppspaltade: den fick inte handla om ”vanliga dödliga mördare eller våldtäcktsmän”. Den var tvungen att vara ryslig, med stämning och allt. Skräck helt enkelt. Jag fick använda människor, om jag kunde lyckas uppfylla alla andra kriterier med det. Men ingen deckare fick jag komma med. Så det är väl bara att börja då…låt tangenterna smattra och huvudet gnissla.

Är det någon som har några bra idéer? 

Betyg:

John Ajvide Lindqvist – Låt den rätte komma in : AAAAA

Read Full Post »

Indiana Jones och kristalldödskallarnas rike.

Efter att ha sett taskiga trailers så drog vi oss, jag och min sambo, till bion på söder och såg Indiana Jones. Jag hade inga förväntningar alls efter att ha sett snabba, jobbiga klipp, en stereotyp, rabiat rysk kvinna och dåliga effekter på trailern. Men vi är båda fan av filmerna så det var självklart att den skulle ses.

Något överraskad blev jag faktiskt. Trailern suger verkligen, och filmen är långt ifrån riktigt bra, men ändå bättre än försmaken. Första halvan är riktigt underhållande till och med. Jag stör mig faktiskt inte alls på att Harrison Ford är gamal, han är lika cool ändå. Cool är dock inte den yngre versionen som presenteras och som jag är rädd att det ska bli vår nya hjälte i nya versioner av den gamla klassikern. Inte heller låter jag mig imponeras av Cate Blanchett som jag vanligtvis avgudar. Har ni sett henne i filmen om Bob Dylans liv, I´m not there? Där hon spelar honom? Grym film och hon borde vunnit Oscar för bästa manliga huvudroll, en av de bästa rollinsatser jag någonsin sett. Men det var ett sidospår. (Länk till klipp från filmen med Cate)

Kontentan är att vår nya Indiana Jones med våra gamla favoriter innehåller allt för nymodiga inslag. Tråkigt snabba, omotiverade klipp ibland. Försök till humor som knappt går att uppfatta, dels på grund av dålig timing och dels på grund av snabba klipp. Värdelösa effekter i datormiljöer. Ska man göra det ska det göras bra, annars kan man lika gärna skita i det. Dåliga sidekicks och massor av ”peka mig på näsan” poänger som jag vetat om 20 minuter innan det skrivs ut i översättningen. Men sist, dock inte minst dåligt, (läs inte om du vill bli överraskad) den innehåller flygande tefat och Arkiv X-marsianer. *suck*

Okej, filmen är rätt underhållande och ska definitivt ses om man är ett fan sedan tidigare. Är man inte det kan man lika gärna skita i det. Har man aldrig sett de andra och ser denna först: gör inte det. Gör du det ändå, då kommer du inte gilla Indiana Jones!

Däremot så hade den en snygg grej i början, en atombombssprägning. Den var riktigt snygg tycker jag. Funderde länge om jag någonsin sett någon på film som skildrar mer än det där molnet vi är så vana att se men jag kan inte minnas att jag gjort det. Här fick man se hur ”människor” (säger inget mer, vill inte förstöra det) faktiskt blev totalt nedsmälta. De liksom förkolnade och försvann till intet, mitt bara så där… Ja, jag började faktiskt gråta (okej, jag är VÄLDIGT känslig) för jag började tänka på att detta faktiskt hänt. Tänk vad fruktansvärda vi människor kan vara. Fatta att USA faktiskt gjort detta mot andra människor. Helt sjukt. En till sak att föra in på min lista över ”Skäl att förakta USA”. Detta skäl räcker för förakt. Så hemskt. Men detta är ett annat blogginlägg…

Betyg:

Indiana Jones och kristalldödskallarnas rike: AA

I´m not there: AAAAa (4 1/2) (trailer)

Kulturnyheternas (SVT) recension av Indiana Jones och I´m not there.

 

Read Full Post »

Older Posts »